Lärarplattform: viktig stöd för distansundervisning

I det moderna IT-samhället finns det möjligheten att hålla kommunikation mellan flera deltagare utan behov av fysiska möten. När det gäller utbildning och fortbildning har IT-utvecklingen lyckats skapa flera redskap som underlättar studierna på distans.
När det gäller att undervisa främmande eller moderna språk, krävs att parallellt gå igenom de fyra språksfärdigheterna: Att läsa, lyssna, skriva och tala. Därför kändes lite komplicerade - bara för några år sedan - att hålla distansundervisning, där kommunikationskedjan måste hållas rullandes jämt, och det var inte lätt att kontrollera om elever själva tränade och lärde sig ett andraspråksuttal eller gick igenom fonetiken som är grunden till att att tala med rätt betoning. .
I mitt projktarbete försöker jag skapa en lärarplattform som kan användas med vuxna andraspråksarbetarelever. Mina elever arbetar på dagtid och närvarar skolan en kväll i vecka; de får undervisning i 150 minuter/vecka. Om en elev inte kan komma till skolan, missar hon/han en hel del av språkundevisningen. Den fysiska närvaron är fortfarande obligatorisk för dessa elever. På grund av dessa svårigheter (att jobba och inte kunna gå i skolan) och, för att ge andraspråkselever som har kommit in i arbetslivet, möjligheter att lära sig det svenska språket, ska jag försöka utforma en lärarplattform där materialet kan samlats och blir tillgänglit för en distans undervisning. Dessutom ska försökas hålla kolla på eleversutveckling med hjälp av videokonferenser som e-möten.
Just nu gås igenom de första stegen som läggs fram inför skapandet av en byggnad som kan bli färdig för användning lärare-elever emellan. Allt detta tack vore tillänglighet av IT-verktyg!

IKT-verktyg ... möjligheter utan gränser

Den moderna teknologin och de flesta IKT-verktyg som både lärarna och elever använder nu förtiden underlättar lärararbetet och gör att eleverna blir oftast viktiga deltagare i undervisningsmoment. Dock det kan finnas svårigheter ibland, framförallt när man undervisar vuxna andraspråksinlärare som inte är vana vid användningen av datorer. För de eleverna är begreppen som "IKT-verktyg", "synkroniserat arbete", eller "E-möte" fortfarande främmande.

Nu när jag försöker skriva mitt projektarbete, har jag funderat mycket på hur man skulle skapa någon sorts enkel version av ett "telebild möte"; vilket skulle användas med mina vuxna andraspråkselever som läser på kvällstid och som inte kan vara närvarande på alla lektioner pga deras tunga dagsarbete. Dessa målgrupper är en fantastisk resurs i fall man hittar ett bra IT-sätt som skulle påverka positivt i deras andraspråksstudieresultat.

Nu har jag fått hänvisningar till referenslitteratur om precis "videokonferenser" för ett möjligt lärar-elev sammarbete. Det är en hel del att läsa men... intressant!
Jag hoppas att med de olika IKT-redskap kan distansundervisningen bli en bra möjlighet för alla, oavsett elevens kognitiva nivå, språk, eller nationalitet.
Vi kanske kan använda oss av Skolverkets "En skola för alla", dock "En e-skola för alla i hela världen", snart!

IKT: dagensstöd för lärande

Dagens elever redan i tidigare stadier har upplevt nya undervisningssätt de senaste åren. Dock inte alla elever och inte alla lärare är insatta i det. Det finns fortfarande några lärare som använder traditionella undervisningsformer och det gör att eleverna kan känna att lektionspassen kan bli lite för långa eller lite tråkiga. Det är inte roligt att se sin lärare bara använda kritor och förklara olika uppgifter på de (ganska) äldre graffittavlorna.
På Svt-1, nyhetsmorgon idag onsdag 17/8, berättades om hur viktigt det är att samtida lärare skaffar sig digital kompetens. De påstod att flera lärare fortfarande är IT-främmande.
Själv tycker jag att kursen Digital kompetens borde vara en obligatorisk kurs inom lärarutbildningen. Lärare som inte har läst denna kurs borde gå till en fortbildningskurs som Skolverket eller själva skolan kan anordna.
Det finns många IT-kunniga arbetare bland lärarna på olika arbetsplatser. Man kan börja med att ha kurser internt, kollegor emellan, sedan borde skolan anlita IT-specialister för att hålla fortbildningskurser; detta kan höja utbildningskvalitet i hela landet.

Om Lärarplatformar... och om Digital kompetens

Tack vore kursen Digital kompetens och lärande, har jag upptäckt en värld av fantastiska lärarresurser där nya pedagogiska dörrar har öppnats för min lärarkarriär.
Användningen av lärarplattformar ger oss pedagoger, inspiration för vårt undervisningssätt, tankar omkring förändringar inför förbättringen av traditionella didaktiska metoder och mycket, mycket mer.
Lärarplattformer som jag använder ofta är Mondo, på Stockholm universitet och numera Bilda, förut använde jag Ping Pong för att ta fram material till mina kurser som jag undervisade på en gymnasieskola. Dessa lärarplattformar är mina redskap när jag vill förnya och modernisera mitt didaktiska material på jobbet. Samtidigt tänker jag på materialet ifrån lärarplattformar är något att lita på.
Efter att ha upplevt hälften av kursen Digital kompetens med all dess erbjudante, planerar jag mitt projektarbete... det kan ta lite tid att bestämma sig om temat.
Spännande...

Källkritik och söktjänster

Hur kan man veta när något som publiceras på Internet är hundraprocent trovärdig?
Är denna beskrivning sann eller falsk...?
I Metoder och Källkritik ur Krisberedskapsmyndigheten (KBM, utbildningsserie 2003/7)
refererar Birgitta Darrel till Torsten Thorén - docent vid Institution för journalistik, medier och kommunikation på Stockholms universitet - som påstår att i flera fall har källorna till publikationer av olika händelser, visat sig vara felaktiga.
Hur ska man då lära sig att vara en bra källkritiker? Vad är det som behövs?

Till exempel, KBM har som uppgift att stärka samhällets krishanteringsförmåga /... genom att utveckla metoder för kriskommunikation (s. 3). I så fall gäller om att granska uppgifterna som kommer från olika källor för att hitta sannolikheten i det som berättas.
KMB anser att "Källkritiken är en hjälp att uppmärksamma tänkbara fel i exempelvis en berättelse och att ge stadga och struktur åt ens tänkande när man ska bedöma berättelsens trovärdighet" (s. 8). Själv tycker jag att man borde vara väldig källkritiker när man letar och hittar information på Internet. Eftersom det publiceras fritt finns det risken att den sanna historian eller uppgifter inte är hundra procent trovärdig.

Provisoriska sanningar, är det något som man borde tänka på också vid läsning eller publicering av material som hittas på nätet. Allt är inte sant för evigt. Framförallt inom forskningsfältet. Det som var sant för bara några år sedan kan ha utvecklats och nu visas sig som falskt. Genom nya rön visar forskningen fräschare information. Men det gäller att leta efter på webbsidor som har anknytning till trovärdiga källor.
Vill man som pedagog lära sig mer om källkritik, borde man besöka Lunds universitetswebbsida om just lärandersurser och vetenskaplighet.

Lärarobjekt och öppna lärresurser (OER)

Lärarresurser som finns tillgängliga på Internet växer upp snabbt. Moderna IT-redskap gör möjligt att pedagogerna känner sig nästan tvungna att skapa mer modernt materialt till sin undervisning. Det mest vanliga är att högskolor och universiteten använder sig av dessa teknik. Numera är det också grundskolor och till och med förskolor som börjar producera pedagogiska resurser. Men som universitetstudent för bara några år sedan, var inte riktigt tillåtet att referera litteratur som man hittade på Internet. Det blev så att mycket som laddades upp och som inte hade vetenskapliga bakgrunder, därför var det materialet inte riktigt pålitligt.
Nu är det annorlunda. Till exempel, i Sverige finns det redan öppna tillgångar - Open Access - som erbjuder fritttillgängliga forsknings publikationer på Internet. Det programmet främjar publicering som både forskare, lärare och studenter producerar och som sedan kan publiceras.

Redan i andra länder finns detta system av öppna publiceringar på Internet. Till exempel när jag bläddrade igenom sidan som Massachusetts Institut of Technology (MIT), kunde jag hitta flera intressanta vetenskapliga artiklar om olika ämnen. Det är en bra tillgång för människor som vill läsa eller fördjupa sig inom något ämne. Detta är bara ett exempel av många andra plattformer som erbjuder bra och vetenskapligt material. Creative Commons är det också en bra tillgång för både lärare och studenter som skapar eget material och sedan publicerar; det intressanta är att man kan få Feedback, eller kommentarer som kan bidra att man förbättrar sitt sätt att publicera. Lärare som har gemesamma inriktningar kan till och med diskutera om sättet att förbätttra sina publikationer och själva undervisn ingssätt.
Det är bara att prova och se hur detta fungerar.
Nu finns det inga gränser för att få bra material på Internet. Använder man dem på ett vettigt sätt, då kan man bredda ut sina egna kunskaper och bli en autodidakt!